Ashtanga Yoga
Yoga på och utanför mattan
Att börja öva på asana, kroppsställningar, är kanske det vanligaste sättet att närma sig yoga. Det är genom kroppen och den fysiska upplevelsen som vi får förståelse för att vi kan förändras. Genom att röra på kroppen synkroniserat med vår andning, med aktiva kroppslås och samtidigt använda oss av blickfokus-punkter hjälper vi oss själva att rena och balansera kroppen inifrån, stilla och rena våra sinnen, lugna våra tankar och höja vår koncentration.
Ashtanga Yoga-metoden så som den undervisats av Sri K. Pattabhi Jois och undervisas av R. Sharath Jois bygger på tre grundläggande delar: Andning (fri andning med bandha/kroppslås), Drishti (blickens fokuspunkter) och Asana (kroppsställning). Dessa tre delar kallas tillsammans Tristana och dessa vävs ihop med hjälp av Vinyasa Krama. Fritt översatt betyder Vinyasa "andetagsplacering" och Krama betyder sekvens. Utövaren gör alltså ställningar i rörelsesekvenser med bestämda in- och utandetagsplaceringar, stannar stilla i somliga ställningar i fem eller tio andetag och går sedan vidare till nästa ställning genom att repetera rörelse- och andningssekvensen.
Kortfattat bygger metoden på att utövaren andas fritt genom näsan, placerar inandning och utandning rätt, håller blicken på rätt punkt och hela tiden har aktiva kroppslås i en sekvens av kroppsställningar. Detta resulterar i att utövaren över tid börjar producera en form av intensiv och behaglig värme inifrån kroppens mitt. Denna värme, ibland kallad tapas eller agni, renar och stärker kroppens alla vävnader, organ, muskler och sinnen. Som alla andra hathayoga-metoder förbereder metoden utövaren för livets alla utmaningar och stärker denne på dess spirituella "väg". En väg och ett liv som kräver ett stabilt och balanserat sinne.
Patanjalis Ashtangayoga består av åtta delar. De första fem delarna kan vi aktivt öva på, medan de sista tre delarna uppstår efter lång och dedikerad övning. Alla, oavsett "vägval", kan dra nytta av yogans alla fördelar om de väljer att följa metodens instruktioner och övar regelbundet under lång tid.
Yoga Sutra
För cirka 2500 år sedan skrev rishin Patanjali ett kompendium på fyra kapitel med 196 aforismer innehållande fenomenal insikt och visdom. Detta var, vad vi vet, första gången som någon på ett samlat sätt skrivit ner dessa kärnspråk. På den tiden var skriftspråk ovanligt i sammanhanget. Kunskap, insikter och visdom var gåvor man fick genom en muntlig tradition. Sanskrit heter språket som denna tradition använde sig av vilket är ett väldigt gammalt språk. Mycket tyder på att denna nedskrivna insiktsfulla visdom är väldigt, väldigt mycket äldre än 2500 år.
Detta kompendium kallas för "Patanjalis Yoga Sutra". Här beskriver Patanjali vägen och metoden till yoga. Detta är den enda texten i sitt slag, en till synes pragmatiskt samlad kunskap, samlad för att kommuniceras vidare. I slutet av det andra kapitlet, också känt som Sadhana Pada, beskriver Patanjali den åttadelade vägen. Ashtangayoga översatt från sanskrit betyder ungefär "åttadelad enighet".
De fem första delarna i Patanjalis Ashtangayoga brukar kallas hathayoga. När vi övar på Ashtanga Yoga-metoden så som den undervisats av Sri K. Pattabhi Jois och undervisas av R. Sharath Jois, övar vi på alla hathayogans delar. Vi övar på att förhålla oss till vår omgivning och till oss själva, vi gör kroppsställningar, kontrollerar vår kropp tillsammans med vårt andetag på ett medvetet sätt och vi övar oss på att vända vårt fokus inåt.
Tristana
Ashtanga Yoga så som den undervisats av Sri K. Pattabhi Jois och undervisas av R. Sharath Jois, är en metod som bygger på tre grundläggande delar.
Dessa tre delar i enhet kallas Tristana och består av:
Andning på rätt sätt med ljud (djupa, medvetna andetag genom näsan) tillsammans med energilås/bandha
Drishti (fokuspunkter för blicken)
Asana (kroppsställningar).
Varför yoga?
De välgörande effekterna av en regelbunden praktik är många! Exempel på dessa kan vara:
Förbättrad och fördjupad självkänsla
Stabilare psyke och mer balanserat humör
Förbättrad koncentration och bättre fokus
Stärkt immunförsvar och förebyggande av sjukdomar
Fysiskt starka och balanserade muskler, leder och ligament
Flexibilitet, förbättrad rörlighet och balans
Förbättrad andning och kondition
Ökad blodcirkulation och ämnesomsättning
Renande och stärkande för kroppens alla vävnader, organ, nervsystem och sinnen.
Viktnedgång för den som behöver
Rehabiliterande vid skador
Ökad energi och vitalitet
Förbättrad sömn
Den åttafaldiga vägen enligt Patanjali
Här följer en kortfattad beskrivning av den åttafaldiga vägen enligt Patanjali. De fem första delarna kan vi aktivt öva på dagligen medan de tre sista delarna uppkommer efter lång och hängiven praktik.
Yama
Begränsningar/restriktioner som främst reglerar hur man förhåller sig till omgivningen men givetvis också handlar om hur man behandlar sig själv. Yama delas upp i fem underkategorier och kan sammanfattas på följande sätt:
Ahimsa – Att inte utöva våld i någon form
Satya – Att leva sanningsenligt
Asteya – Att inte stjäla
Brahmacarya – Att leva “lagom” och ta vara på sin energi
Aparigraha – Att inte vara girig
Niyama
Efterlevnad/iakttagelse. Dessa beskrivs ofta som mer inriktade på hur man väljer att ta hand om sig själv och är också uppdelad i fem delar:
Sauca – Renlighet
Santosha – Förnöjsamhet, jämnmod i alla situationer
Tapas – Disciplin
Svadhyayah – Studier, introspektion och läsning av texter
Isvara pranidhana – Att ge sig hän
Asana
Övning på kroppsställningar. Det är oftast här man börjar sin yogapraktik, genom att öva på de fysiska kroppsställningarna. Det är inte alls fel – tvärtom! Genom att utveckla våra fysiska förmågor på yogamattan balanserar vi oss energimässigt, självkänslan och nyfikenheten ökar och vi är mer mottagliga att börja praktisera även de andra delarna av yoga. Genom att röra vår kropp på speciella sätt över tid förbereder vi oss för den djupare och vidare delen av yoga.
Pranayama
Övningar för att reglera prana, livsenergin, i kroppen. Görs med hjälp av kontrollerad inandning, utandning och andningsuppehåll.
Pratyahara
Sinneskontroll, vilket innebär att man inte låter sig styras av alla impulser våra fem sinnen skickar till vår hjärna. Yoga handlar om att stärka våra sinnen och lära känna dem vilket i sin tur leder till att vi kan kontrollera dem. När vi kan kontrollera våra sinnen kan vi vända dem inåt för att upptäcka vårt sanna jag.
Dharana
Koncentration. Förmågan att kunna hålla sinnet i en speciell riktning eller med ett högt fokus utan avbrott. En högst disciplinerad uppmärksamhet.
Dhyana
Meditation, djup reflektion där man närmar sig objektet man väljer att koncentrera sig på.
Samadhi
Upplysning. Här når man total integration/förening med objektet man mediterar på och det finns ingen skillnad på en själv och objektet. En upprymd känsla av klarhet.
Praktiken är välgrundad när den gjorts länge, utan uppehåll och med allvarligt menad och vördnadsfull intention.
Yoga Sutra 1.14